Guds andedräkt
Paulus skrev att ”all skrift är utandad av Gud” (2 Timoteus 3:16). Denna anmärkningsvärda fras om Guds andedräkt ger oss en inblick i det intima förhållandet mellan Gud och hans ord.
Denna vers pekas ofta ut när man talar om Bibelns orubblighet: Gud är utan motsägelser, så därav följer att hans ord också är utan motsägelser. Resonemanget här är att Guds natur är sammanflätad med Bibelns natur.
Som Gud är så är också Bibeln. Detta samband gäller inte bara innehållet utan också formen – inte bara vad som sägs utan också hur det sägs.
Goda författare skiljer sig från dåliga författare genom att uttrycka sin idé med klarhet. Stora författare skiljer sig från bra författare genom att uttrycka sina tydliga idéer i en avsiktlig form som är utformad för att matcha stämningen i innehållet.
Om bra författare kan göra detta, tänk då på hur intrikat, sofistikerat och underbart den enda perfekta författaren kan koppla samman sitt avsedda budskap med sin valda form.
Guds andedräkt
Jag vill fokusera på ordet andades i Paulus fras ovan.
Och utan några studier kan man förstå bildspråket här. En andedräkt är något mjukt, intimt. Ett andetag kan vara tyst, men det är också ett säkert tecken på liv. Guds andedräkt är ett givande av Guds liv.
Och därför antyder givandet av Guds andedräkt en återspegling av hans likhet.
Tänk på skapandet av världen. Alla levande varelser som Gud skapade skapades ”enligt sitt slag” eller ”enligt sitt slag”, utom en – människan. När Gud skapade mannen och kvinnan sade han: ”Låt oss göra människan till vår avbild, efter vår likhet” (1 Mos 1:26).
Och hur gjorde Gud detta? Första Mosebok 2 ger oss en närmare titt: ”HERREN Gud formade människan av stoft från marken och blåste livets andedräkt i hennes näsborrar, och människan blev en levande varelse” (2:7, kursivering tillagd).
Så här i Första Moseboken kan vi se sambandet mellan Guds likhet och Guds andedräkt. Låt oss titta på två andra exempel:
Jesus på korset
Förflyttar oss framåt i tiden till berget Golgata. Jesus hänger på korset och bär världens synder. När det var slut säger både Markusevangeliet och Lukasevangeliet att Jesus ”andades ut” (Mark 15:37, 39; Luk 23:46).
Jag vill inte överanalysera ordvalet här, detta är inte en fras som är exklusiv för Jesus – Lukas använder samma fras på tre olika ställen i Apostlagärningarna (5:5; 5:10; 12:23).
Men ett samband finns fortfarande. Jesu död var försoningen för sina fårs synder. Jesu död och uppståndelse köpte rättfärdighet åt sitt folk. Detta sista andetag slet sönder slöjan mellan Gud och människan och innebar försoning – Guds likhet gavs till människan.
Lärjungarna tar emot den heliga anden
Efter uppståndelsen visade sig Jesus för sina lärjungar. De var överlyckliga över att se honom. Och Jesus ”andades då på dem och sade till dem: ’Ta emot den heliga anden'”. (Johannes 20:22, kursivering tillagd).
Här ser vi återigen att Guds andedräkt motsvarar givandet av Guds natur. Det finns en heliggörande effekt av Guds andedräkt – när man tar emot den blir man gjord för att återspegla Guds likhet.
Guds andedräkt ger perspektiv
Jag vill klargöra här i denna artikel att Guds andedräkt, även om den ger Guds likhet, inte gör någon eller något annat till Gud. Guds andedräkt som ges till oss innebär inte att vi nu är våra egna gudar.
Tvärtom, om vi kommer till insikt om hur vi, som Guds skapelse skapad till hans likhet, fick hans andedräkt, får ett nyktert och ödmjukt perspektiv på våra liv.
Tänk på dessa två avsnitt ur Skriften. Först David i psalmerna:
Se, du har gjort mina dagar till några få handbröd, och min livstid är som ingenting inför dig. Visst står hela mänskligheten som ett blott andetag! (Psalm 39:5)
Och Job:
”…för mina dagar är en andedräkt.” (Job 7:16)
Med tanke på att vi har fått Guds andedräkt som källa till vårt liv (”den Allsmäktiges andedräkt ger mig liv” ) kan vi visualisera hur små och flyktiga våra liv är jämfört med den Allsmäktige.
Våra liv, allt vi strävar efter att göra, allt vi arbetar för, är som ett enda andetag för Gud.
Som detta andetag är det bästa vi kan hoppas på att göra, och det enda som kommer att ge oss mest tillfredsställelse, glädje och uppfyllelse, att demonstrera och dela livet med den som andades – Gud själv.
Det kristna livet
Job sade att den Allsmäktiges andedräkt ger liv. Detta är sant i så måtto att det förflyttar människor från ingenting till liv (vilket framgår av Första Moseboken), och det är också sant i så måtto att det ökar frukten, livfullheten, i vårt liv.
Det kristna livet är alltså ett liv som drivs av Guds andedräkt och som förvandlar en person mer och mer till Guds likhet.
Hur kan vi få detta liv? ”Mannen av stoft” fick liv eftersom Gud andades in i honom. Var ges Guds andedräkt till oss?
Paulus’ formulering i 2 Timoteus 3:16, observera, visar oss att Bibeln inte ”andas in” av Gud, utan ”andas ut”. Guds ord är Guds andedräkt till oss, som ger oss liv och gör oss mer lika Kristus.
Bibeln har kraften att genom den helige Andes verk både lära ut och visa alla Andens frukter – kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, mildhet och självbehärskning.
Växer du i dessa frukter genom att läsa Guds ord?