Hur man gör japanska flashcards i Anki

Som vi diskuterade i ett tidigare inlägg är spaced repetition det snabbaste sättet att lära sig ordförråd på ett främmande språk. Anki är ett av de bästa programmen att använda för detta ändamål på grund av sin mångsidighet och anpassningsbarhet. När du vet hur du gör kort i Anki måste du bestämma hur du ska utforma dem, dvs. vilken information du ska inkludera. I det här inlägget kommer jag att dela med mig av det format jag använde för att göra flashcards för att studera japansk vokabulär.

Jag gillar att använda Anki för att göra mina egna flashcards eftersom jag kan välja vilken information jag ska studera och hur snabbt jag ska studera den. Denna flexibilitet är något som jag rekommenderar alla att dra nytta av. Använd gärna det jag gjorde som en första riktlinje, men experimentera också för att upptäcka vilka tillvägagångssätt du gillar och finner mer effektiva.

Den första frågan att besvara är vilken information som ska ingå i flashcards. Detta avgör vilka fält som ska läggas till i din anteckningstyp i Anki.

Word & Kana

Jag vet vad du tänker: ”Duhhh självklart behöver du ordet för att lära dig det”. Men det finns fler nyanser i japanska ord än så.

De flesta ord skrivs med kanji-tecken. Dessa tecken har ofta flera läsningar, beroende på vilket ord de ingår i. Variationen känns särskilt stor som nybörjare. Därför är det vettigt att memorera läsningen tillsammans med ordet.

I detta syfte har jag hållit kana-läsningen och kanji-ordet på separata sidor av flashkortet. Det vill säga, jag tränade mig själv att minnas läsningen från ordets skrivna form.

Bild

En stor del av mina idéer om utformning av flashcard kommer från boken Fluent Forever: How to Learn Any Language Fast and Never Forget It (flytande för alltid: hur man lär sig vilket språk som helst snabbt och aldrig glömmer det). En av de bästa sakerna jag fick från boken var att förstå vikten av bilder för att behålla minnet.

Vi har alla hört den klyschiga frasen ”En bild säger mer än tusen ord”. Nu är det dags att tillämpa den. Min erfarenhet är att om man har en bild eller två sparade med ett ord är det mycket lättare att lära sig det. Det är lättare att komma ihåg en bild än en abstrakt betydelse. Genom att upprepa ett ord flera gånger med dess bild kommer man att associera de två tillsammans.

Syftet är att skapa en mental ordbok med bilder, till vilken man fäster japanska ord. På så sätt kan du dra nytta av din överlägsna förmåga att komma ihåg bilder.

Bilden behöver inte ens vara direkt kopplad till ordet. Bara något vagt relaterat räcker för att hjälpa till med minnet. För att komma ihåg 革命的 (innovativ) kan du till exempel använda bilden av Steve Jobs som tillkännagav den första iPhone.

Begrepp

I den tidigare nämnda boken talas det också om hur ditt modersmål kan vara ett hinder för inlärningsprocessen. Du bör studera för att tala & förstå språket och inte bara översätta det. Det är hela poängen med att använda bilder för att lära sig japanska ord, i stället för engelska definitioner. Vi strävar efter att hoppa över översättningslagret i den mentala processen och gå direkt från den främmande inmatningen till att förstå den.

Av denna anledning råder boken till att inte behålla den engelska översättningen. Enligt min erfarenhet är det dock för bekvämt att ha ordet tillgängligt rakt framför sig för snabb kontroll för att ge upp det. Att försöka slå upp ett ord som man har glömt kan vara en irriterande fartgupp som tar en ur flödet när man går igenom sina kort.

När man som jag gör nästan 1 000 kort per dag har man praktiskt taget inte tid att läsa den. Man försöker revidera så snabbt som möjligt genom en snabb blick på bilden.

När man börjar lära sig abstrakta ord hjälper det att ha den engelska definitionen nära till hands för att hålla konceptet tydligt på ett kortfattat sätt. Bilder är inte lika exakta och exempelmeningar tar längre tid att läsa. För en snabb ryckning i minnet fungerar de engelska definitionerna bra.

Även om du vill eliminera engelskan från dina kort är det fortfarande tillrådligt att ha den med i anteckningen. Antingen för att du så småningom ändrar dig när du inser att jag har rätt (jag skojar bara). Eller så att du snabbt kan söka efter ett ord i din kortlek med hjälp av engelska.

Uttal

Att ha ett ljudklipp av ordets uttal är till hjälp för att träna upp din förmåga att lyssna och få dig att vänja dig vid att höra ordet.

Det kommer också att vara till hjälp för att inse misstag som du gör när du vokaliserar ordet. Visserligen representerar kanaavläsningar vanligtvis exakt den talade formen så detta är inte ett stort problem på japanska.

Hur man får tag på ljud

Forvo.com: Forvo har en enorm samling klipp med ord som talas av modersmålstalare på nästan alla språk. Det är dock lite besvärligt att söka efter och ladda ner ett klipp för varje ord du lägger till.

MIA japanska: Det här Anki-tillägget, som skapats av de fantastiska killarna på Matt vs. Japan, kan verka överdrivet komplicerat vid första anblicken på grund av hur många funktioner det har. Att lägga till ljud är dock så enkelt som några få klick. Den använder faktiskt inhemskt ljud, förmodligen från JapanesePod101.com som de flesta automatiska källor. Det är enkelt att lägga till ljud till enskilda anteckningar när du skapar dem, eller i bulk. Handledningen är snabb och lätt att följa.

Dictionary Link

Detta är en innovation som jag är ganska stolt över att unikt avslöja själv. Jag gillar att revidera kanji samtidigt som jag granskar ordförrådet. Jag gör detta genom att försöka komma ihåg nyckelordet för varje kanji i ett ord. Det är onödigt att säga att jag ofta misslyckas med detta. Jag är trött på besvärliga manuella sökningar och skapade därför den här länken som tar dig till jisho.com med ett klick och berättar vad kanji betyder tillsammans med deras slagordning.

För att lägga till detta i dina kort är det bara att klistra in detta i din kortmall.

<a href=”https://jisho.org/search/{{Word}}%20%23kanji”>Kanji</a>

Håll dig till att ersätta ”Word” med namnet på det fält där du lagrar ordet.

Detta är ett perfekt exempel på hur Ankis rika anpassningsmöjligheter gör att du kan göra saker som du inte kan göra i andra appar.

Exempelsats

Inte ska ljuga, det här är en del som jag inte är särskilt förtjust i. Om du är som jag vill du vara klar med dina flashcards så fort som möjligt. Att läsa en lång mening, som kanske innehåller termer som du behöver slå upp ytterligare, gör dig mycket långsammare.

Man skulle mycket väl kunna argumentera för kvalitet kontra kvantitet och hävda att det är bättre att lära sig ett ord bättre genom sammanhanget än att rusa igenom det med en engelsk översättning. Ett sådant argument har till och med grund för förtjänst. Men medan data är min guide är erfarenheten min lärare. Faktum är att jag helt enkelt inte gillar att läsa exempelmeningar för att memorera ord eftersom det känns långsamt.

Det är uppenbarligen en annan historia om man lär sig meningar i stor skala, men det är inte vad den här artikeln handlar om.

Så varför tar jag då med exempelmeningar? En anledning är för att undanröja den tvetydighet som orsakas av en vag definition. Mer än en handfull japanska ord är inte tillräckligt intuitiva för att man ska förstå hur de ska användas utifrån deras definition. Ett exempel klargör detta perfekt.

När jag läser på nätet eller tittar på anime sparar jag ett ord med den mening där jag hittade det. Meningen påminner mig om var och hur jag upptäckte ordet. Denna personliga koppling är ett ovärderligt hjälpmedel för minnet. Därför är den andra anledningen till att jag inkluderar meningar att påminna mig om detta personliga sammanhang.

Hjälpsamma tillägg

Dessa tillägg för Anki gör det effektivare att lägga till flashcards.

Fluent Forever – Open Websites

Detta tillägg använder inmatning från ordfältet för att öppna nya flikar i webbläsaren som har den information som krävs för att fylla i resten av fälten. Som standard söker den efter ordet på Google images, Forvo, en engelsk ordbok och urban dictionary. Detta kan enkelt ändras i tilläggsinställningarna. Du kan lägga till vilka länkar du vill, men du måste veta exakt var i länken ordet passar in.

Anslutningstillägget gör det möjligt att söka upp all information du behöver om ett ord med ett enda klick.

ImageResizer

Detta tillägg anpassar automatiskt storleken på vilken bild som helst som du klistrar in i ett fält till en fördefinierad maxhöjd eller bredd. Som standard skalas bilderna så att de har en maximal höjd på 400 pixlar. Detta kan ändras i inställningarna men enligt min åsikt behöver du inte göra det. Det är en typ av tillägg som man kan ställa in och glömma.

Att minnas eller inte minnas

I början var det vettigt att öva på att minnas ord eftersom jag lärde mig en hel del grundläggande vokabulär. Jag skulle förr eller senare behöva det för att kunna kommunicera effektivt.

Hur som helst, efter en viss punkt slutade jag göra det eftersom många nya ord jag stötte på var för sällsynta och opraktiska för att vara värda att komma ihåg. Istället reviderar jag bara igenkänningskort som förbereder mig på att läsa ett ord om jag stöter på det igen.

Att öva på att minnas kan förbättra minnet, men det tar en hel del tid varje gång du gör det. Det är tid som jag hellre skulle spendera på att konsumera japanskt innehåll nu.

Vilken sida man ska inkludera fält på

För igenkänningskortet, om ditt mål är att lära dig ett ord så bra att du i princip kan det som en ordbok, ska du ha ordet på ena sidan och allt annat, dvs. läsning, ljud, mening och bild, på den andra sidan. På så sätt tränas du i att komma ihåg allt om ett ord från bara dess utseende.

Som nybörjare måste du lära dig att känna igen ord på egen hand eftersom du inte har den erfarenhet som krävs för att förstå ett ord utifrån dess sammanhang. Den mening som omger ett ord kommer inte att hjälpa dig särskilt mycket om du har svårt att läsa den. Själv följde jag detta tillvägagångssätt för de första tusen orden jag lärde mig.

För närvarande lär jag mig ord som jag sannolikt inte kommer att använda men som jag skulle vilja förstå om jag stöter på dem igen. Därför försöker jag lära mig ord på samma sätt som jag stöter på dem. Jag har ordet, dess ljud, mening och skärmdump av var jag hittade det på ena sidan; med dess betydelse på engelska på den andra.

Man skulle kunna säga att jag minskar den ansträngning som krävs för att lära mig ordet lite för mycket, men jag har inte bråttom eftersom det inte är troligt att jag kommer att stöta på många av de här orden inom en snar framtid. Över en lång tidsperiod är till och med detta lugna tempo i revideringen tillräckligt för att göra språkliga vinster.

När det gäller minneskortet är det bara den omvända versionen av det igenkänningskort som jag använde som nybörjare. Som tidigare nämnts använder jag dem inte längre.

Hur många kort jag reviderade på en dag

Under min nybörjarfas brukade jag studera 300-500 nya kort och revidera 500 kort per dag. Det tog mig 5-6 timmar per dag att gå igenom min kortlek. Efter detta gick jag igenom cirka 4000 ord på 2-3 månader.

Jag klarade av denna vansinniga belastning eftersom jag studerade mest för att slå ihjäl tiden under tråkiga lektioner på college där sömn var den enda andra produktiva aktiviteten som var möjlig. Jag är betydligt latare nu och gör inte mer än ett par tiotals kort per dag, det vill säga om jag reviderar överhuvudtaget.

Slutsats

I verkligheten finns det lika många religioner som det finns individer. – Gandhi

Det finns lika många metoder för att lära sig språk som det finns inlärare. Det är viktigt att komma ihåg att jag helt enkelt delade med mig av min stil och mitt tillvägagångssätt när det gäller att göra flashcards. Jag hoppas att du finner något tillräckligt intressant för att prova själv.

Den mest effektiva metoden är den som du tycker är roligast och mest intressant. Det är ingen mening med att ha en vetenskapligt avancerad, forskningsbaserad metod om du aldrig genomför den. Ett tillvägagångssätt som inspirerar dig att anstränga dig extra kommer att ta dig längre i det långa loppet.

Nu rekommenderar jag att du avslutar det här inlägget och tar initiativ till att börja lära dig innan jag börjar släppa fler klyschiga aforismer som att livet inte är en tävling, utan ett maraton.