Asynkron utveckling

Asynkronitet är en term som används för att beskriva den bristande överensstämmelsen mellan kognitiv, emotionell och fysisk utveckling hos begåvade individer. 1 Begåvade barn har ofta betydande variationer inom sig själva och utvecklas ojämnt på olika kunskapsnivåer. Ett begåvat barn kan till exempel vara utmärkt i matematik men dålig i läsning – eller tvärtom. Ofta är de intellektuella färdigheterna ganska avancerade, men de finmotoriska eller sociala färdigheterna släpar efter. Experterna är inte helt överens, men eftersom asynkronitet är så framträdande hos begåvade barn anser vissa yrkesverksamma att asynkron utveckling snarare än potential eller förmåga är det utmärkande kännetecknet för begåvning. 2

En definition av begåvning som fångar kärnan i denna ojämna utveckling utvecklades av Columbusgruppen 1991:

Begåvning är en asynkron utveckling där avancerade kognitiva förmågor och förhöjd intensitet kombineras för att skapa inre upplevelser och medvetenhet som är kvalitativt annorlunda än normen. Denna asynkronitet ökar med högre intellektuell kapacitet. De begåvades unika karaktär gör dem särskilt sårbara och kräver anpassningar i föräldraskap, undervisning och rådgivning för att de ska kunna utvecklas optimalt.

Det är viktigt att föräldrar, lärare och vårdare inser att ”en storlek passar inte alla” för begåvade barn – och även de med liknande IQ-poäng har kanske inte samma färdigheter, personligheter, utvecklingstakt, förmågor eller intressen. De individuella egenskaperna hos ett begåvat barn kan vara extremt annorlunda än hos ett annat. Och ju mer begåvad det begåvade barnet är, desto mer asynkron kan det vara. Det är till exempel inte ovanligt att ett 7-årigt högt begåvat barn läser på sjätteklassnivå, utför matematiska uppgifter på fjärdeklassnivå och har finmotoriska färdigheter på andraklassnivå. Ibland kan barnet tyckas fungera socialt på en nivå långt under sina ålderskamrater.